Forskning med tvärvetenskapen i centrum
Antalet sjukskrivningsdagar har ökat markant de senaste åren. Det är inte bara antalet sjukskrivna som ökar, sjukskrivningsperioderna har också blivit längre. Vi vet också i stora drag vad detta beror på. Åtgärder för att lösa arbetsmiljöproblemen kan utgå från existerande sjukdomsymptom - och gör ofta det. Det leder dock till en kurativ strategi som i bästa fall löser det individuella problemet, vilket är väl så viktigt, men som inte löser problemet i stort. Den kurativa strategin är möjlig att använda så länge arbetsmiljöproblemen är marginella. Men när de tar sig de uttryck som vi idag bevittnar måste vi söka efter förebyggande åtgärder. Uppkomsten av arbetsmiljöproblemen som sådana måste bekämpas.
Detta kräver en mer förfinad kunskap om vilka orsaker som ligger bakom
sjukskrivningarna. Vi kan då inte nöja oss med att ha en allmän bild. Vi
måste veta mer exakt vad som är orsaken för att kunna få framkunskap om
möjliga och lämpliga förebyggande åtgärder mot företeelsen som sådan.
Detta förutsätter att man utgår från olika branscher och där undersöker
vilka arbetsmiljöproblem som förekommer och vad som i varje särskilt
fall kan göras åt dem.
En sådan strategi stöter dock
normalt på patrull i ett forsknings- och utbildningsperspektiv. Den
kunskap som finns tillgänglig rör olika delar av arbetslivet. Här finns
expertis ifråga om arbetssjukdomar, om tekniska lösningar, om vad som
alstrar arbetsmiljöproblem, om organisatoriska faktorers betydelse, om
psyko-sociala faktor, om regelsystemets möjlighets att påverka, etc. För
att få en helhetsbild av vad som måste göras inom olika branscher
erfordras att ett forskarlag eller lärarlag etablaras som förmår att
täcka in de olika specialiteter som efterfrågas i det särskilda fallet.
Det
är här Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet kommer in i bilden.
Den samlar ledande expertis på arbetsmiljöområdet. Genom en flexibel
organisation är tanken att Arbetsmiljöhögskolan skall kunna skräddarsy
den kompetens som behövs i det särskilda fallet. Och genom att låta
berörda intressenter i arbetslivet efterfråga och därmed initiera
utbildningskurser av olika slag skapas förutsättningar för att relevanta
faktorer kommer att analyseras och behandlas. Det lämnas också utrymme
inom Arbetsmiljöhögskolans kursutbud att arbeta konkret med att lösa
problemen. Detta skänker utbildningen en viktig praktikanknytning.
Överhuvudtaget
skapar utbildningen spinoff effekter till forskningen. I den
praktikanknutna utbildningen uttrycks problem som fungerar som inflöde
till forskningen. Det forskningsarbete som krävs på arbetsmiljöområdet
måste av de skäl som förts fram vara organiserat som en åtgärdsgrupp
(task force). Ett forskarlag, tillsammans med företrädare från den
berörda praktiken , måste gå igenom det totala problematiken inom den
bransch eller det område som studeras. Detta utesluter inte att
forskargruppen finner att externa faktorer till den aktuella
arbetsmiljön i form av individuella och samhälleliga faktorer interferar
och samverkar. Det tillhör den vetenskapliga metodens sedvanliga krav på
systematik att kontrollera. Genom att tillsammans (utbilda och) forska
kring ett och samma problem drivs forskare från olika discipliner att
samverka och kommunicera med varandra, vilket skapar möjligheter för att
driva forskningen och kunskapen i en tvärvetenskaplig riktning. Här
spelar således avnämarna för utbildningen och forskningen själva en
viktig roll.
Håkan Hydén, professor i Rättssociologi
Sidansvarig: Anna Gianuzzi Föreståndare: Per Wickenberg
Ansvarig utgivare: Arbetsmiljöhögskolan
Uppdaterad: 2008-03-28
