In English
Arbetsmiljöproblematiken
Ohälsan - en kostsam historia
Under 1990-talet var
den växande arbetslösheten det dominerande samhällsproblemet, åtminstone
om man ser till den offentliga debatten. I dag har ohälsan i arbetslivet
och den kraftigt ökande sjukfrånvaron kommit att ta över den rollen.
Samhällskostnaderna som är förknippade med ohälsan är stora.
Utredningarna inom området har hittills inte kunnat ge enkla och
entydiga svar på varför sjukfrånvaron ökar. Regeringen pekar i
budgetpropositionen på att det är ett flertal faktorer som samspelar: en
åldrande arbetskraft, hårdare krav i arbetslivet, försämringar i den
psykiska arbetsmiljön, ändrade attityder, brister i försäkringskassornas
och arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar, väntetider inom hälso- och
sjukvården o.s.v. Vidare kan man anta att de förändringar vad gäller
välfärdens strukturer som genomfördes under 1990-talet har påverkat
människors marginaler vad gäller att hantera ovan nämnda riskfaktorer.
Av de sjukskrivna i slutet av oktober 2002 hade 124 300 varit
sjukskrivna i mer än ett år. Det var 12 400 fler än i oktober 2001,
vilket innebär en ökning med 11 procent. Av de långtidssjukskrivna i
oktober 2002 var 65 procent kvinnor och 35 procent män.
Sjukpenning
i fall som varat längre än ett år svarar för 35 procent av det totala
antalet sjukpenningdagar netto. Det genomsnittliga antalet
sjukpenningdagar per person som får ersättning har ökat kraftigt. Enbart
ökningen av ersatta dagar i fall längre än ett år svarade för 74 procent
av den totala ökningen av antalet sjukpenningdagar under 2002. Ökningen
av kvinnornas långa sjukfall svarade för närmare hälften av den totala
ökningen.
Samtidigt som de långa sjukfallen blivit
väsentligt fler ökar antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag
(numera benämnda sjukersättning och aktivitetsersättning). Antalet
nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag har ökat kontinuerligt sedan
slutet av 1997, huvudsakligen beroende på den kraftiga ökningen av de
långa sjukskrivningarna. Under 2001 övergick drygt 45 000 sjukskrivna
till förtidspension eller sjukbidrag. Antalet personer som uppbär
förtidspension har ökat från ca 417 000 i december 1998 till närmare 488
000 i december 2002. Detta innebär en ökning med ca 70 000 personer
eller nästan 17 procent.
Antalet nybeviljade
förtidspensioner och sjukbidrag uppgick under 2002 till ca 67 000,
vilket innebär en ökning med 23 procent jämfört med 2001. Detta antal är
historiskt sett mycket högt. Det är till stor del en följd av
försäkringskassornas satsning på att säkerställa att rätt förmån utges i
de enskilda fallen. Den stora gruppen långtidssjukskrivna och den
alltjämt pågående ökningen av denna grupp i kombination med den
demografiska utvecklingen det närmaste decenniet leder med största
sannolikhet till en fortsatt successiv ökning av antalet
sjukersättningar och aktivitetsersättningar de närmaste åren, oavsett
hittills vidtagna och aviserade åtgärder. I praktiken innebär detta
bl.a. att antalet personer som uppbär sjukersättning eller
aktivitetsersättning kommer att passera 500 000 under 2003.
De
sammanlagda utgifterna för nämnda ersättningar från sjukförsäkringen,
inklusive statliga ålderspensionsavgifter, uppgick år 2002 till 98,7
miljarder kronor. Det innebär en ökning under året med ca 10 miljarder
kronor eller drygt 11 procent. Utgiftsutvecklingen framgår av följande
diagram:
Sidansvarig: Anna Gianuzzi Föreståndare: Per Wickenberg
Ansvarig utgivare: Arbetsmiljöhögskolan
Uppdaterad: 2008-03-28
Arbetsmiljöhögskolan
Allhelgona Kyrkogata 14 M
221 00 Lund
Telefon
046-2223090
Fax
046-2224434